Regeringen har beslutat om förordningsändringar som innebär att vissa grupper undantas från det nya lönekravet för arbetskraftsinvandring. Ändringarna börjar i huvudsak gälla den 1 juni 2026.
Det nya lönekravet innebär att personer som söker arbetstillstånd normalt behöver ha en lön som motsvarar minst 90 procent av medianlönen i Sverige. Syftet är att skärpa reglerna för arbetskraftsinvandring, motverka missbruk och stärka kontrollen på arbetsmarknaden.
Samtidigt gör regeringen undantag för flera grupper där behovet av kompetens bedöms vara särskilt stort. Totalt undantas 27 bristyrken från det nya lönekravet. Även anställda hos startupbolag inom tech och life science, personer med examen inom vissa legitimationsyrken, nyutexaminerade studenter och massflyktingar från Ukraina omfattas av undantagen.
För dessa grupper gäller i stället ett lönekrav på 75 procent av medianlönen. Enligt regeringen ska undantagen bidra till att viktiga branscher fortsatt kan rekrytera den kompetens som behövs.
Förordningsändringarna innehåller också skärpta regler på andra områden. Personliga assistenter och bärplockare i skog utesluts från möjligheten att beviljas arbetstillstånd. Arbetsgivare får även en skyldighet att anmäla om en person med arbetstillstånd inte har påbörjat sin anställning inom fyra månader.
Dessutom får Migrationsverket tillgång till vissa uppgifter om arbetsgivare i misstankeregistret och belastningsregistret. Syftet är att stärka kontrollen och göra det lättare att upptäcka oseriösa aktörer.
Så kan företagen påverkas
För företagare kan förändringen få både positiva och praktiska konsekvenser. Undantagen gör det lättare för vissa branscher att fortsätta rekrytera utländsk arbetskraft, särskilt inom yrken där det redan råder kompetensbrist. Det kan vara viktigt för företag inom exempelvis teknik, industri, life science och vård, där tillgången på rätt kompetens ofta är avgörande för tillväxt.
Samtidigt innebär de nya reglerna högre krav på arbetsgivare. Företag som vill anställa arbetskraft från länder utanför EU behöver ha bättre kontroll på lönenivåer, tillståndsprocesser och nya anmälningskrav. För seriösa företag kan reformen bidra till tydligare spelregler, men den kan också skapa mer administration och göra vissa rekryteringar svårare att genomföra.